Städning, julgodis & busig kille.
Nu har hela dagen gått. Här hemma har vi försökt röja undan lite, dock utan direkt resultat. Vår hall är under byggnation. En vilande sådan. För att få en större hall bestämde sig min pappa och Linus för att flytta ytterdörren in i en skrubb så att dörren skulle hamna i mitten på långsidan av huset, sätta in ett fönster där dörren suttit och för dom det bästa, att ta ner en vägg så att hallen blev dubbelt så stor. Det blev stort men sen har vi inte prioriterat hallen då jag blev med barn mitt i allihopa. Så nu är de två olika slags golv, två olika slags tak och nivåskillnader i både golv och tak. Ingen direkt förvaring och det står greker precis överallt. Även om jag plockar ser det stökigt ut.
Har gjort lite julgodis, wienernougat gick det bli. Var super enkelt och gick snabbt. Återstår bara att se om den blir god. Den står just nu i kylen och stelnar.
Leo är på toppenhumör idag. Tokskrattar åt allt och är allmänt busig.
Pepparkaksbak, funderingar & sömnlöst.
Klockan är tjugo i fem på morgonen och jag har inte somnat än. Leo sov oroligt fram till klockan tre ungefär då jag lyfte över han till våran säng och han rullade upp på sidan och la sig i kloss med pappan som sov så sött. Han var nog pappasjuk eftersom att han sovit som en stock sedan dess. Mina fina killar.
Idag har vi inte gjort något vettigt i vårat hus, hade ingen lust till någonting. Vi har bara legat på golvet och busat tills pappan kom hem. Gosade lite med han och sen for jag till stallet för att avverka dagens enda måsten. Mötte upp Lisa där så jag fick lite hjälp. Åkte sedan hem och hämtade Leo och får till mammamormor. Linus hade träning så fanns ingen anledning att vara hemma. Melker var också på envägen så vi bakade pepparkakor, han blev leds efter tre stycken så jag fick göra klart resten själv.
Jag önskar nu att jag skulle ha somnat för flera timmar sedan istället för att somna nu. Känns meningslöst att somna nu men skulle samtidigt behövt någon timmes söm.Blir en långdag annars eftersom Linus har match och bara kommer hem och vänder efter jobbet och sedan inte är hemma förns halv elva ikväll. Leo är en sjusovare och sover minst till klockan är nio så jag bör försöka sova nu.
Hästar, julstök & hängig prins.
Nu var det längesen, igen. Vi har hunnit gjort lite julfint här hemma. Jag drog en storstädning härom dagen medan Linus var och spelade match och Leo var och hälsade på hos farmor och farfar. Nu är det dock skitigt igen, vår gård liknar fortfarande en leråker vid plusgrader.
Jag har fått upp några julstjärnor och ljusstakar i fönstren och lite tomtar här och var. Det är mysigt med jul och jag längtar tills vi ska klä granen.
Idag har vi såsat på här hemma under förmiddagen. Sov väldigt länge eftersom Leo och Linus är hängiga. Lilla prinsen är förkyld och allmänt hängig nu. Stackarn. På eftermiddagen hämtade jag upp min kusin och åkte till stallet. Red ut en sväng i nysnön och hästarna var lika glada som oss över snön, som nu ligger kvar på backen. Jag hoppas det håller i sig och hinner komma lite till innan jul.
Den här veckan kommer det vara full rulle här hemma, Linus har hockey varenda kväll så jag och Leo kommer vara ensam väldigt mycket. Nackdelen med hockeykillar. Förra vintern var jag ju helt ensam hela kvällarna och då hade han dubbelt så många träningar än nu. Så nu när jag har Leo blir det inte lika ensamt. Men ändå tråkigt för vi gillar att ha han hemma, men vi är tacksam över att han alltid är hockeyledig lördag och söndag.
Som det ser ut nu börjar jag jobba strax innan jul, Linus får gå hem nu när det börjar bli lite jobb, men förhoppningsvis blir det mycket snö så han får börja jobba snart igen. Så jag ska jobba medan han går hemma. Känns både kul och lite motigt samtidigt. Brukar ju inte vara ifrån Leo så många timmar flera dagar i rad, men jag kommer få undan en himla massa jobb jag har liggandes så det bli skönt att inte behöva åka ner och stressa utan att ta det i normal takt.
Sömnlös i Frånö.
Och nu är det morgon igen. Kunde inte somna alls inatt. Vid femtiden när ögonlocken blev riktigt tunga så började det smälla och leva om ute. Antar att det var grannen som höll på smälla i ytterdörren. Har allmänt svårt att slappna av nu.
Snart får jag hem min lilla prins, och då ska vi bara göra tjejgrejer. Först dressyrtävling och senare blire tjejhäng på källgatan.
Vaccin, jobb & tomhet.
Nu har det gått ett par dagar igen och vi har hunnit med en massa. I torsdags fick vi lov att hoppa över babysim, för Leo skulle på hälsokontroll och vaccineras. Så vid nio mötte vi upp Linus på BVC. Leo väger nu 8300 gram och är 67 cm lång. Han är bäst våran prins, en riktig gladskit. Bara skratta och snacka med doktorn och barnmorskan. Pep till när dom sprutade in vaccinet men blev lugn lika fort. När han vaccinerades sist fick han feber och mådde inte alls bra. Den här gången klarade han sig från allt sånt, som tur var. På eftermiddagen åkte vi till Linus föräldrar och käkade mat, sen fick Leo stanna där medans Linus var på träning. Jag tog mig tid att jobba några timmar på nynästak. Brukar ha Leo med mig, men det går så mycket snabbare om jag är själv och dessutom blir han bara glad över att få vara med farmor,farfar och faster. Idag har vi mest såsat på här hemma, Vilda har varit här hela dagen och myst, jag har fått undan lite tvätt och städat lite lätt. Sen kom Linus hem, Pontus hämtade vilda, jag åkte och handlade och gjorde sedan pizza. Vi for sedan och lämnade Leo hos mormor och morfar och Linus följde med mig till stallet och tog in hästarna, Camilla tittade dessutom förbi där så det gick otroligt snabbt och det var skönt att slippa vara själv i mörkret. For tillbaka till mamma och pappa och blev kvar där. Innan vi kom iväg hade Leo hunnit somna så han fick sova kvar där. Nu är det tomt här, bara en snarkande Linus. Tänk att det var såhär förr, bara Linus och jag. Konstigt, känns som att jag haft Leo hela mitt vuxna liv, trots att det känns som att det bara var en månad sen han föddes. Min lilla prins, som imorgon blir fem månader. All kärlek.
hockey, trygghet & sömn
Har haft en väldigt blanndad helg, började i fredags med att plocka upp Leos farmor och faster för att åka och kolla när Linus spelade hockey. Första matchen för i år och första matchen med nyland. Dom vann med 8-1 . Linus avslutade matchen med att slåss och jag insåg att jag aldrig kommer låta min prins spela hockey som son pappa. Efter så blev det soffmys som slutade med att vi hörde grannen stå och skrika och slå i dörrar. Lika bra att hoppa i säng då. Lördag var vi och hälsade pa hos Linus farmor, jag och Leo..medans Linus lagade deras tak som hade läckage. Sen lämnade mina prinsar av mig på hallen för fix inför kvällen. Sen gick vi hem till Linnea och förfesta med lite dansskola. Bar sedan av mot gladan för en utekväll som var helt kanon. Linus plockade upp mig och när vi kom hem möttes vi av en ficklampa som lyste rakt in i bilen. Höll på skita ner mig. Visade sig att det bara var polisen och grannen mitt imot hade fått rutan inslagen och blivit knivhotad, av en annan granne. Grannen som kommer hem till mig väldigt ofta. Jag ville inte sova hemma så vi åkte till mamma. Dagen efter får jag veta att han fångats med sökhund vid grannens stall. Som ligger bakom vårat hus. Och att mannen i fråga redan är släppt.
Det resulterar i att jag känner och tänker såhär:
Hur ska man känna sig trygg när jag är hemma hela dagarna själv med Leo, Linus jobbar hela dagarna, är hemma två timmar och åker sedan på träning och är borta större delen av kvällen. Nästan varje dag. Hur gör man när man tidigare låtit en man kommit in och pratat, men nu inte skulle våga öppna dörren om han knacka på. Jag vill inte känna mig otrygg i mitt eget hem, när jag inte vet hur personen reagerar pa att jag inte öppnar när jag annars alltid tagit mig tid att prata, lugna och försöka förstå mig på. Hur vet jag att det inte kommer utlösa ett sorts hat mot oss. Jag är arg för att så mycket ska behöva hända innan något görs. Jag blir rädd när jag förstår att knivhot inte är nog för att spärra in någon. Jag trodde verkligen att det skulle vara droppen. Men så fel jag hade. Jag är rädd för vad som kommer hända nästa gång. Jag är arg för att jag pratar om en annars så speciell man med en fin personlighet som inte skulle gjort dessa saker med rätt hjälp. Jag är ledsen för att jag som enskild person inte kan göra någonting för att hjälpa.
Som ni förstår har jag väldigt blandade känslor. Jag vågar inte vara hemma för jag vet inte hur jag skulle reagera om han knackade på.
Jag kan inte sova för min hjärna har så många funderingar.
Räkan
När fick du reda på att du var gravid? Okt/Nov 2010
Blev det en chock? Efter två graviditetstest gick det in.
Blev det en chock? Efter två graviditetstest gick det in.
Hur gammal var du? 21
Hade du mycket halsbränna? Ingen alls
Spydde du mycket? Inte ett smack, mådde illa en morgon.
Vad var din favorit rätt/craving? Korv, julskinka och senap.
Hade du mycket foglossning? Ingen.
Hade du sammandragningar? Nej.
Ditt sf mått som störst? Kommer inte ihåg.
Har du fått bristningar? Två ljusa som uppenbarade sig dagar efter förlossningen.
Trodde du att det var en pojke eller flicka? Helt säker på att det skulle vara en pojke, Linus var dock säker på att det skulle vara en tjej.
Vad hoppades du på? Vågade inte hoppas på något.
Hade du mycket vätska i kroppen? Nej inte som jag märkte av.
Hur mycket gick du upp i vikt? ca 18 kg.
Hur ser du på graviditeten idag? Hur bra som helst. Kände mig bara tung och klumpig mot slutet, men med det jobbet jag hade var det inte så konstigt, klart man känner sig otymplig om man står på knä och skura kakel.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Jag hade ingen aning, jag ville inte hoppas på för mkt och ville ta det som det kom.
Gick du över tiden? Nej
Födde du för tidigt? Tre veckor cirka.
När började din förlossning? Stod hos vetrinären och vaccinerade lillasysters hund när vattnet gick, fredagen den trettonde maj.
Hur lång tid tog det? Värkarna började komma igång på riktigt på lördag kväll. Vid 12 tiden söndag var värkarna starka. Söndag var 14:57 var han ute.
Hur mycket var du öppen när ni kom in? Det kollade dom inte, läkaren trodde jag bara gick och kissade på mig och trodde inte på mig när jag sa att vattnet gått, för att jag hade så mycket fostervatten kvar.
Vad tyckte du var jobbigast? Väntan, maktlöshet och den finska läkaren som inte ville inse att vattnet gått.
Var du rädd för något? Att jag inte skulle lyckas få ut han, fast ut kommer dom ju alltid.
Grät du? .Inte vad jag kan komma ihåg.
Skrek du?Nej, jag var lugn. Var rädd innan att jag skulle vara elak på Linus men inte ens det var jag.
Tog du nått smärtstillande? Lite lustgas i början, som inte gav någon effekt överhuvudtaget.
Blev du sydd? Ja
Dragen med sugklocka? Nej
Hur många var inne i förlossningsrummet? Linus, två barnmorskor ibland en läkare.
Hade du någon nära med dig? Linus den jäveln som gjort mig på smällen, kan man väll kalla nära:)
Hur stor var bebisen? Han vägde 3405 gram och var 51cm lång.
Blev det en pojke eller flicka? Pojke
Vad fick han heta? Leo.
Hur ser du på förlossningen idag? Jag hade inte hunnit planera för hur jag ville ha det och det var nog bra att jag tog det som det kom. Dock gjorde det himla ont utan smärtstillande så frågan är om jag skulle göra om det. Kan fortfarande komma ihåg hur maktlös jag kände mig när jag låg där och det kändes som att han aldrig skulle komma ut. Det kommer jag aldrig att glömma. Men lyckan när han väl kom ut är obeskrivlig.
Bowling, häst och grinig pojke.
Nu börjar helgen gå mot sitt slut, för mig gör det dock inte så mycket för jag ska ju ändå inte jobba imorgon, men helgerna är ändå speciell på någt sätt.
I helgen har vi inte gjort så mycket egentligen, mest tagit det lugnt. Igår hade jag morgonen i stallet och vi har nu fullt stall igen. Det tar lite längre tid motför förr, men vi har färre stallpass istället så det är ju helt okej. Åt middag hos mamma och pappa, och sedan blev det två timmars bowling med Lisa och Pontus. Leo stannade hos mormor och morfar medans. Blev sedan en snabb visit hos Mackan.
Idag har vi mest tagit det lugnt och myst. På eftermiddagen tog vi en ridtur med Linnea och Robzon runt Brunne. Jag har nu galopperat första gången nu sen Leo föddes och jag åkte inte av heller. Mysigt var det, dock har jag ont på diverse ställen nu från både ridturen och bowlingen. Otränad som få. När jag kom hem hade Linus lagat middag, den tredje den här veckan. Oxfilé stod på menyn. Söndagslyx. Vid Linus andra lagade middag den här veckan funderade han på om han själv hade blivit sjuk eftersom han inte lagat mat mer än en gång på en vecka. Vad säger det om arbetsfördelningen i vårat hus. Dessutom är det jag som fått sköta eldningen idag så manliga poäng till mig.
Leo har inte varit sig lik i eftermiddag, han har varit grinig vilket han aldrig brukar vara. Han kanske är i någon tillväxtfas. Vi har verkligen tur som fått en sån glad prins förövrigt. Så grinig måste han ju få vara någon gång med.♥
I helgen har vi inte gjort så mycket egentligen, mest tagit det lugnt. Igår hade jag morgonen i stallet och vi har nu fullt stall igen. Det tar lite längre tid motför förr, men vi har färre stallpass istället så det är ju helt okej. Åt middag hos mamma och pappa, och sedan blev det två timmars bowling med Lisa och Pontus. Leo stannade hos mormor och morfar medans. Blev sedan en snabb visit hos Mackan.
Idag har vi mest tagit det lugnt och myst. På eftermiddagen tog vi en ridtur med Linnea och Robzon runt Brunne. Jag har nu galopperat första gången nu sen Leo föddes och jag åkte inte av heller. Mysigt var det, dock har jag ont på diverse ställen nu från både ridturen och bowlingen. Otränad som få. När jag kom hem hade Linus lagat middag, den tredje den här veckan. Oxfilé stod på menyn. Söndagslyx. Vid Linus andra lagade middag den här veckan funderade han på om han själv hade blivit sjuk eftersom han inte lagat mat mer än en gång på en vecka. Vad säger det om arbetsfördelningen i vårat hus. Dessutom är det jag som fått sköta eldningen idag så manliga poäng till mig.
Leo har inte varit sig lik i eftermiddag, han har varit grinig vilket han aldrig brukar vara. Han kanske är i någon tillväxtfas. Vi har verkligen tur som fått en sån glad prins förövrigt. Så grinig måste han ju få vara någon gång med.♥
Cykel och häst.
Jag fick för mig att städa ändå, fick ett ryck tills moppen gick av. Dammsugat blev det iallafall och lite ordning och reda. Rensade ur bland Leos kläder och vek en massa tvätt. När Linus kom hem från jobbet for vi till Leos farmor och farfar och käkade middag. Köttfärssås och spaghetti. Det åt jag till middag igår, lunch, middag och kvällsfika idag. Funkade ju bra när det var samma men olika.
Linus skulle och träna och det var bestämt sen tidigare att Leo skulle vara hos farmor ikväll. Jag hade stallet och skulle ta in hästarna och då vill man inte ha Lilleman med.
Tog cykeln till stallet och gjorde allt som måste göras. Blev sedan en kvällstur på bästa Mystic runt hamnviken. Det blåste på bra, men det var ändå otroligt varmt i luften. Sen cyklade jag hem igen.
Känner nu i kroppen att det tog, det där lilla. Jag har i princip tappat alla ridmuskler, kondis och cyklat har jag inte gjort på flera år så efter någon meter kändes bara det i benen. Åkte mest bara häst i slutet av graviditeten, då min mage guppade med om jag travade, vilket inte var så skönt. Ska sparka igång fläsket en annan dag.
Berlin, bad och däckad pojke.
Jag har ännu en gång glömt att jag har en blogg. Men det har varit mycket på slutet och jag har inte kunnat tagit mig tid heller. Bättre sent än aldrig. Vi har hunnit varit i Berlin en sväng. Med hela min familj med respektive och barn. Bilade ner till Stockholm med Lilleman, vilket gick super. Kom ner vid elva på kvällen och övernattade på Arlanda hotell. Planet gick 06.30 från Arlanda på fredagmorgon så det blev till att kliva upp tidigt den dagen och åka till flyget. Airberlin hade strulat till det med våra biljetter, istället för två barn så stod det att vi skulle ha fyra. Det gick inte att bara ta bort två, utan vi fick boka om alla våra biljetter och sedan springa till flyget fem minuter innan gaten stängde. Jobbigt att stressa när jag redan var nog nervös eftersom jag inte flugit på tio år och dessutom var det Leos första flygning och man har ju hört skräckhistorier om barn som skrikit hela flygresan. Men det visade sig att jag inte behövt vara nå nervös alls. Leo var som vanligt helt obrydd. Somnade när vi hade lyft och sen sov han större delen av resan. Samma sak på flyget hem, lugn som en filbunke och sen tvärslockna han och Linus. Under Berlinresan hann vi med så mycket, vi var på zoo, kollade på Berlinmuren, drack öl. åt god mat och shoppade en massa. Skulle måsta skriva hela dagen för att få med allt. Vi hade det toppen och jag är så himla glad att Leo nu har gjort sin första resan och att den gick så himla bra. Perfekt med en flygning på strax över en timme. ♥
Idag har vi varit på babysim, som vanligt på torsdagar. Leo är en sömntuta och sover ganska länge på morgonen. Idag fick jag väcka upp han straxs innan nio så vi kunde åka in på hallen till tio. Allt gick bra och idag har vi tränat på en massa vändningar, kommandon och annat. Hans favorit är att ligga på rygg med öronen under vattnet, då blir han glad och snicksnackar med sin mamma. Efteråt tvärslockna han och han sover fortfarande. Jag borde passa på att städa, men man blir så trött av det varma vattnet så jag har inte orkat än.
Fyra månader ♥
Fjortonde september
Idag har det varit full rulle i princip hela dagen, Pontus kom och lämnade lilla vilda tidigt imorse och sedan har det rullat på. Tvättmaskinen har gått varm, jag har vikit kläder, förberett och packat. Leo fick åka och hälsa på sin farmor och då fick ju jag tid att åka till stallet och göra klart där. Väl hemma igen fortsatte jag med packandet och tvättandet, slängde sedan i färg i håret vilket var välbehövligt. Åkte och hämtade min lilla prins hos farmor och sedan åkte vi och hälsade på tant Madde.
Imorgon ska vi bila ner till Stockholm, sova där en natt och sen bär det av på äventyr.
Sömn
Leo och Linus sover som stockar, men jag är klarvaken. Önskar att jag kunde somna så fort jag la huvudet på kudden, men icke. Har haft samma problem i åratal, jag kan inte somna direkt utan måste ligga vaken någon timme och sen får jag problem att komma upp på morgonen istället.
Leo han sover än så länge som en prins, det har han gjort sedan han föddes.
2011.09.06
Måndag
Idag har vi inte gjort något alls innan Linus slutade jobba, mest legat och myst och busat. Blev bjuden på middag hos Linus föräldrar, så otroligt skönt att inte behöva laga mat. Får bryt när Linus kommer hem och frågar vad vi ska äta på eftermiddagarna. Har noll fantasi och det känns som vi äter samma saker jämt.
Senare tog jag en sväng till stallet och hämtade hö till Mystic och Cammi. Dom har i princip ätit slut på betet så snart får dom flytta tillbaka hem till stallet.
Vi har nu isolerat två av fyra väggar, och vinden. Vi har börjat elda och om vi inte har nått fönster öppet så har vi 28 grader inomhus. Det är det som är kul med att man har hus, du betalar 13000 för att få pannan inkopplad, dom gör fel så antingen får man välja högsta värmen eller ingen alls på elementen. Vi har ett igång nu och man håller på smälta bort. När man ska sova är täcken onödigt. Snart kommer det något annat företag och ska fixa så förhoppningsvis så löser det sig.
2010.10.10
En prins och ett slott.
Nu är helgen över och det har hunnits med en massa hemma på vår gata. Vi skulle egentligen ha åkt till Kittel med mamma och pappa, Marcus, Sofie och Melker. Men på torsdagkväll var både Melker och Leo krasslig så vi bestämde oss för att vara hemma. Tur var det eftersom det visade sig att Mecklarn hade dubbelsidig öroninflamation, stackarn.
På fredag eftermiddag kom pappa förbi och han och Linus höll på att snickra på huset, jag, Leo och Camilla var inne och surrade och vid tio började vi baka bullar. Kändes som det tog hela natten. Jag kom inte i säng förän tre någongång och på lördag morgon kom pappa hit klockan nio. Sen Glenn och senare kom Lisa och Pontus. Männen/Pojkarna fortsatte med snickrandet och planerandet medans Lisa och jag städade. Blev familjemiddag sen på kvällen. Linus och Mackan åkte in på stan och Camilla kom hit och tog ett glas vin med mig och höll mig sällskap.
Idag har dom återigen snickrat och nu är hela kortsidan klar. Det fattas bara foder och plåt runt fönstren och lite småfix så kan vi ta bort ställningen. Det blir sån skillnad och jag kunde aldrig tro att det skulle kunna bli så fint när jag köpte huset. I slutet av september är det två år sedan och ibland funderar jag på hur jag tänkte. Jag var tjugo år, jobbade då arslet av mig med tre jobb och allt var bara för mycket. Linus var inte med i bilden på samma sätt då och jag var själv med allt kändes det som. Men med världens underbaraste familj och vänner kommer man långt.
Nu är det snart ett år sen Linus flyttade in, ett år sedan jag började misstänka att jag hade diabetes och i månadskiftet är det ett år sedan det blev bekräftat att jag var sjuk och blev inlagd. Därefter upptäckte jag att jag var med barn. Vad livet kan förändras så drastiskt på så kort tid, för mig är det sjukt. Trots allt är jag så mycket lyckligare nu än jag vad jag var då. Leo är all lycka i världen för mig.
Det här är efter första vintern och innan vi började med utsidan plus början av alla fönsterbyten och dörrflyttar.
22 Oktober 2011
Den här bilden är tagen två veckor efter jag kommit hem från sjukhuset. Innan jag fick diabetes gick jag ner 11 kg och när jag kom hem började jag gå upp i vikt. Tjejerna skulle ut men jag vågade inte testa dricka när jag inte visste hur jag skulle reagera på alkohol när jag börjat med insulin, Kände mig stor och spände ut magen, det jag inte visste då var att jag faktiskt hade en liten räka där inne.
Long time, no see!
Har fått för mig att jag ska börja blogga igen, iallafall lite smått. Insåg när jag läste några av dom få inlägg jag skrivit medans jag var gravid, att minnet ibland sviker och att det kan vara himla kul för mig själv att gå tillbaka och läsa. Så jag ska göra ett försök.
Vår lilla räka heter numera Leo. Vi kom inte på något nytt när han inte passade i namnen vi funderat över och när vi efter tre dagar äntligen skulle få åka hem, och barnmorskan fortfarande kallade vår lilla räka för Hans sa jag åt Linus att han fick bestämma. Då blev det Leo och det passar perfekt. Så han fick iallafall åka hem med ett namn.
Från dag ett har han varit underbar, på alla sätt och vis. Han är glad, äter bra och sover hela nätterna. I början fick han mat under natten men nu äter han innan jag somnar och vaknar inte förns tidigast sju. Jag hade förväntat mig många vakna nätter och brist på sömn, men istället blev jag nästan förslöad eftersom han sover så bra. Vi har haft sån tur.
Jag kunde aldrig tro att det skulle bli så mycket lycka och kärlek,
det är oslagbart och jag är världens lyckligaste.
.
Linus och Leo, fyra dagar gammal.
