Long time, no see!

Har fått för mig att jag ska börja blogga igen, iallafall lite smått. Insåg när jag läste några av dom få inlägg jag skrivit medans jag var gravid, att minnet ibland sviker och att det kan vara himla kul för mig själv att gå tillbaka och läsa. Så jag ska göra ett försök.

Vår lilla räka heter numera Leo. Vi kom inte på något nytt när han inte passade i namnen vi funderat över och när vi efter tre dagar äntligen skulle få åka hem, och barnmorskan fortfarande kallade vår lilla räka för Hans sa jag åt Linus att han fick bestämma. Då blev det Leo och det passar perfekt. Så han fick iallafall åka hem med ett namn.
Från dag ett har han varit underbar, på alla sätt och vis. Han är glad, äter bra och sover hela nätterna. I början fick han mat under natten men nu äter han innan jag somnar och vaknar inte förns tidigast sju. Jag hade förväntat mig många vakna nätter och brist på sömn, men istället blev jag nästan förslöad eftersom han sover så bra. Vi har haft sån tur.
Jag kunde aldrig tro att det skulle bli så mycket lycka och kärlek,
det är oslagbart och jag är världens lyckligaste.
Linus och Leo, fyra dagar gammal.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0