En prins och ett slott.
Nu är helgen över och det har hunnits med en massa hemma på vår gata. Vi skulle egentligen ha åkt till Kittel med mamma och pappa, Marcus, Sofie och Melker. Men på torsdagkväll var både Melker och Leo krasslig så vi bestämde oss för att vara hemma. Tur var det eftersom det visade sig att Mecklarn hade dubbelsidig öroninflamation, stackarn.
På fredag eftermiddag kom pappa förbi och han och Linus höll på att snickra på huset, jag, Leo och Camilla var inne och surrade och vid tio började vi baka bullar. Kändes som det tog hela natten. Jag kom inte i säng förän tre någongång och på lördag morgon kom pappa hit klockan nio. Sen Glenn och senare kom Lisa och Pontus. Männen/Pojkarna fortsatte med snickrandet och planerandet medans Lisa och jag städade. Blev familjemiddag sen på kvällen. Linus och Mackan åkte in på stan och Camilla kom hit och tog ett glas vin med mig och höll mig sällskap.
Idag har dom återigen snickrat och nu är hela kortsidan klar. Det fattas bara foder och plåt runt fönstren och lite småfix så kan vi ta bort ställningen. Det blir sån skillnad och jag kunde aldrig tro att det skulle kunna bli så fint när jag köpte huset. I slutet av september är det två år sedan och ibland funderar jag på hur jag tänkte. Jag var tjugo år, jobbade då arslet av mig med tre jobb och allt var bara för mycket. Linus var inte med i bilden på samma sätt då och jag var själv med allt kändes det som. Men med världens underbaraste familj och vänner kommer man långt.
Nu är det snart ett år sen Linus flyttade in, ett år sedan jag började misstänka att jag hade diabetes och i månadskiftet är det ett år sedan det blev bekräftat att jag var sjuk och blev inlagd. Därefter upptäckte jag att jag var med barn. Vad livet kan förändras så drastiskt på så kort tid, för mig är det sjukt. Trots allt är jag så mycket lyckligare nu än jag vad jag var då. Leo är all lycka i världen för mig.
Det här är efter första vintern och innan vi började med utsidan plus början av alla fönsterbyten och dörrflyttar.
22 Oktober 2011
Den här bilden är tagen två veckor efter jag kommit hem från sjukhuset. Innan jag fick diabetes gick jag ner 11 kg och när jag kom hem började jag gå upp i vikt. Tjejerna skulle ut men jag vågade inte testa dricka när jag inte visste hur jag skulle reagera på alkohol när jag börjat med insulin, Kände mig stor och spände ut magen, det jag inte visste då var att jag faktiskt hade en liten räka där inne.
Kommentarer
Trackback
